Om naprapati

Ordet naprapati har sitt ursprung i det tjeckiska ordet ”napravit” som betyder korrigera och det grekiska ordet ”pathos” som betyder lidande. Som helhet ger detta naprapatin innebörden ”korrigera orsak till lidande”.

Historik — Konsten att korrigera orsaken till lidande

Naprapati 100 årNaprapatin grundades i början av 1900-talet av dr. Oakley Smith. Han arbetade från början tillsammans med dåtidens kiropraktorer men övergav tidigt tanken att ”kotor kan hoppa ur led”, den s k subluxationsteorin, som var den teori som då var förhärskande inom kiropraktorleden. Smith menade istället att orsaken till smärta och besvär i rörelseapparaten (muskler, skelett, leder och nervsystem), snarare kunde härledas till bindvävsförändringar och spänningstillstånd i omgivande mjukdelar, det han kallade för ”connective tissue”, än till rent mekaniska störningar (subluxationer) i ryggraden och andra skelettdelar.

Smith grundade sin uppfattning på forskningsfynd av vävnadsförändringar, som han ansåg skulle kunna ge upphov till olika typer av smärttillstånd. Som en direkt följd därav insåg han att dessa besvär inte kunde behandlas enbart genom ledmanipulation, utan att det även krävdes behandling av omkringliggande mjukdelar för att nå ett bra och bestående behandlingsresultat.

Naprapatin firade 100 år 2007.

Naprapatisk manuell terapi – minskar smärta och återskapar funktion

NaprapatiNaprapaten undersöker, diagnostiserar, behandlar och rehabiliterar smärttillstånd och nedsatt funktion i hela det neuromuskuloskeletala systemet. I behandlingen tas hänsyn till såväl leder och skelett som muskler och övriga mjukdelar och just denna helhetssyn där specifik och hög kompetens inom naprapatisk manuell terapi kombineras med goda kunskaper inom ortopedisk och annan konventionell medicin är själva kärnan inom naprapati. En naprapat arbetar främst med sina händer och kombinerar på ett effektivt sätt olika manuella behandlingstekniker. Oftast kombineras ledspecifika behandlingstekniker som manipulation och mobilisering med mjukdelsbehandling som massage, bindvävstekniker och stretching.

För att nå ett varaktigt resultat är naprapaten noga med att motivera patienten att själv vara delaktig i rehabiliteringen och behandlingen följs vanligen upp med individuella träningsprogram och råd om arbetsställningar.

Naprapatens breda kompetens inom rörelse- och stödjeorgan gör att arbetsområdet för en naprapat också är brett. De flesta naprapater driver egna kliniker men många är också anställda eller har uppdrag på företag eller inom idrottsrörelsen i föreningar och förbund. Vissa naprapater har avtal med landsting även om antalet vårdavtal ännu inte är så många.

Utbildning – Det tar fem år att bli legitimerad naprapat

Naprapathögskolan i Stockholm är den största skolan i Norden inom avancerad manuell medicin och har utbildat naprapater sedan 1970. Utbildningen omfattar fyra års heltidsstudier, tidsmässigt motsvarande 240 högskolepoäng. Därutöver krävs praktiska erfarenheter i form av ett års handledd heltidstjänstgöring inom svensk hälso- och sjukvård.

Sedan 2007 är “Naprapat” en yrkesskyddad titel. För att få lov att kalla sig naprapat måste man vara legitimerad av Socialstyrelsen.

En legitimerad naprapat arbetar enligt samma lagar och förordningar som övrig hälso- och sjukvårdspersonal. Vården ska ges i överensstämmelse med vetenskap och beprövad erfarenhet. Legitimerade naprapater har sådana kunskaper att de kan bedöma vilka patienter som ska erhålla andra typer av undersökningar och vård. Detta gör att naprapaten kan arbeta under självständigt medicinskt yrkesansvar.

Forskning

Svenska Naprapatförbundet avsätter varje år medel till forskning och utveckling. Syftet med detta är att stimulera naprapater att forska samt att stimulera forskning inom rörelse- och stödjeorgan med fokus på muskuloskeletal hälsa och områden av relevans för manuell medicin och i synnerhet naprapati.